Fri-
modigt,
med öppet hjärta,
steg barnet fram och sa:
Se, här är jag.
Här är min sorg och min glädje,
min rädsla och mitt mod.
Men de såg inte.
Ur sina djupaste innerfickor
fiskade de upp en stor spegel
och höll upp den framför barnets ansikte.
De pekade på henne och ropade:
Se, hon pekar på oss!
Hon anklagar oss!
Vi måste försvara oss!
Ur sina urgamla ryggsäckar
halade de fram hagelgevär,
siktade.
Nej, vänta, ropade barnet,
skjut inte!
Jag vill er ingenting illa!
Illa, illa, ropade de
och sköt.